Hemligheten

Nu är hela familjen förutom syster invigd i vår lilla hemlighet. Att vi ska få barn. Syrran kommer att få reda på att hon ska bli faster dagen innan nyårsafton. Det är ju inte mer än rättvist att hon får bli faster, jag ska ju bli morbror i vår...
Jämngamla kusiner helt enkelt.

Sen, efter att vi har varit iväg och åkt skidor i alperna en vecka, så blir det dax att även inviga resten. Alla kompisar, vänner och berätta på jobbet.
Hmmm, vem ska jag ringa först?
Jag och M pratade ju om att vara pappalediga ihop under sommaren 2010. Jag kommer vara det, kommer han? Får nog ringa dig först, och då kommer ju det att spridas fortare än fort till Frau J, så du kommer vara den andra personen som får reda på det och det innebär ju att även Fru T och Robert snart kommer att veta. Så er ringer jag precis därefter.

Julaftonen

Gick bra. De fattade och verkar glada över nyheten.

Imorgon skall vi berätta för farmor och farfar.

Semester i augusti?

Svärmor kom idag med årets trevligaste idé. En semesterresa till Kroatien i sommar för att fira hennes 50-årsdag. Barn med respektive ska få följa med... första veckan i augusti. Svärfar ska börja leta efter resor.
-"Jodå, vi vill jättegärna följa med" och -"visst, det är nog inga problem att få semester då."
Vad vi tänkte var istället, -'Ingen resa här inte...' och -'ni får snart tänka om vad ni ska hitta på i augusti.'

Det är dagen före julafton och endast ett dygn till vi ska ha julklappsutdelning. Blivande mormor och morfar skall få en bok som heter just "Mormor & Morfar", förutom ett inramat bröllopsfoto från i somras.
Sen gäller de att de fattar...

Misstankar???

Efter att ha varit på julkonsert med herr och fru Johansson så letade vi upp en liten obesatt pastarestaurang för lite mat och vin. För att ha en ursäkt hade vi tagit bilen in till stan för att påstå att K skulle köra, men inte hjälpte det.
Det verkar vara någon som blivit misstänksam. Efter att vi fått in en flaska vin och en cola till K så föll fru Js sökande blickar ner mot Ks begynnande mage. Fru J försökte inte kommentera det hela, men med tanke på den noggranna granskningen av en eventuell mage som skedde i smyg under hela middagen, så misstänker hon nog något.

Svaret till dig Fru J, jodå, vi kommer att berätta. Vi vill bara avslöja det för våra föräldrar först.

Frukost på sängen

På vårt första besök hos barnmorskan för två veckor sedan frågade jag vad man kunde göra för undvika illamående på morgonen. Hon tyckte att det bästa var om man inte gick upp ur sängen innan man åt, för att undvika kraftiga blodsockerfall. "Låt din man skämma bort dig med frukost på sängen, det kan han gott göra den här första tiden", tyckte hon. Så i två veckor har jag alltså haft ett glas vatten och ett paket riskakor på nattduksbordet. Men den som väntar på något gott... Idag var det dags för frukost på sängen. En tallrik A-fil med skivad banan, russin och lite lite müsli strösslat ovanpå och till det ett glas apelsinjuice. Precis som jag ville ha det. Han är allt en bra man.

Hur mår Kristin?

Idag sprang jag moster Ingrid på stan vid lunchtid. Efter hejande så utbyttes artighetsfraserna och moster undrade om allt var bra och om Kristin mådde bra.
"Jodå allt är bra" svarade jag.
Jag nämnde aldrig att Kristin under den närmsta veckan knappt lyckats trycka i sig någon frukost och att frukosten har en förmåga att hitta ut igen. Jag sa inte heller att min ugnsstekta falukorv som doftade så gott, knappt var ätlig när det väl skulle spisas. Inte heller slapp det ur mig att min fru numera vill gå och lägga sig runt halvnio-nio. För att sen på morgonen ligga kvar och vila lite extra efter att jag stigit upp. Det verkar vara jobbigt att vara gravid...

Ingrid, om du läser detta efter nyåret. Jag ljög inte, bara undanhöll sanningen en liten stund.

En känsla av lycka och förvirring

Den 30/11 fick vi bekräftelsen. Ett blått plus signalerar det vi hoppats på i en vecka, försökt med sen bröllopsnatten och längtat efter en längre tid.
En lite scary känsla. -VA, verkligen, stämmer allt?

Jaha, hur gör man nu? Vad innebär detta framöver? Vågar vi hoppas? När ska man berätta? Vem ska man fråga? Massor av frågor som hopar sig och massor av känslor som man vill dela med sig av.

På nyåret vågar vi nog dela med oss av dem.

Vi ska bli föräldrar

Om drygt 7 månader är det dax...