Anledningen till att M var pappaledig i går var att jag skulle gå på en doktorandkurs som kommer gå under våren. Innan var det en massa avancerade artiklar på engelska att läsa som man dessutom skulle lämna in anteckningar om till föreläsaren. När jag fick luntan i handen för någon vecka sen kände jag mig helt förvirrad. Hur skulle jag klara av det här när det mest avancerade jag gjort de senaste månaderna har varit att peka med rätt finger i "tumme möter tumme"-sången. Men efter en trög inledning med den första artikeln gick det lättare och lättare och ämnet var väldigt intressant och dessutom relevant för mitt forskningsprojekt. Med ett nödrop hann jag färdigt och fick inlämnat anteckningarna med hela 15 minuters marginal till deadlinen.
Att jobba en hel dag och lämna Folke ensam med M kändes lite ovant, men en inspirerande föreläsare gjorde att jag kunde koncentrera mig helt på kursen de första timmarna. Vid lunch ringde jag hem för att kolla läget och på eftermiddagen fick jag ett MMS med deras promenadmål för dagen. Min otränade hjärna protesterade en del på eftermiddagen och det blev svårt att hålla sig skärpt, men några koppar kaffe gjorde att jag i alla fall kunde vara någotsånär fokuserad. När jag kom hem stod M vid spisen och Folke lekte på golvet. De var glada att se mig, men verkade ha haft en alldeles utmärkt dag på egen hand.
Fördelar med dagen: träffa kollegor, använda huvudet, ha fika- och lunchraster.
Nackdelar med dagen: trängas på långsam buss och spårvagn i rusningstid, att det inte blev så mycket Folketid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar