20 timmar kvar...

...i ensamhet.

Imorgon eftermiddag kommer hon hem. Saknar dig.

Det räcker nu

Det har varit några intressanta veckor i Hong Kong och Kina, mycket jobb, men förmodligen med användbara och också lite överraskande resultat. Vi har också hunnit med att turista litegrann och provat på en massa kinamat. Men nu räcker det... Det är inte så spännande att bo på hotell hela tiden och inte kunna välja själv vad man ska äta till frukost. Att ha folk som hela tiden knackar på dörren och ska bädda sängen, hämta tvätt, fråga om jag vill ha room service eller bara dra för gardinerna blir också lite påfrestande i längden. Eric är en bra kille, men det kan bli lite jobbigt att plötsligt tillbringa all tid med någon man knappt kände alls innan vi åkte. Jag saknar M och mina kollegor och att kunna se när det blir vår på balkongen. Så det ska bli väldigt skönt att åka hem. I morgon börjar hemresan med första etappen till Hong Kong, sen åker vi vidare till Sverige på lördag. Min man har lovat mig våfflor på lördag kväll till fotbollen (som jag förmodligen kommer sova mig igenom) och dessutom frukost på sängen på söndag. Fil och müsli och apelsinjuice som inte är som saft. En bättre värld helt enkelt!

Cykeltur runt sjön

Idag har vi tagit oss till Hangzhou, som ligger någon timmes tågresa från Shanghai. Vi hyrde cyklar och cyklade runt deras berömda sjö West lake. Trevligt och väldigt vackert med många historiska byggnader och fina trädgårdar runt. Enda minuset är väl att cyklarna snarare var gjorda för dvärgar (eller kanske korta kineser) så det blev lite jobbigt att cykla hopkurad och med böjda ben hela tiden.

Efter cykelturen tog vi oss upp till Lingyins tempelområde där vi tittade på Buddahfigurer, olika tempel och en buddhistisk tempelcermenoni. Intressant!

Missa inte

Lördag den 28 mars har varit inbokad i min almanacka sen i oktober förra året eftersom jag så gärna ville gå på Martin Fogels konsert i Göteborg då. Nu kom ju en Kinaresa före, och det skulle ju vara lite konstigt att åka hem tidigare med motiveringen att jag ville gå på konsert. Men för er lyckliga människor som är kvar i Göteborg på lördag så rekommenderar jag varmt Hagakyrkan där han och den utmärkta flöjtisten Ann Elkjär uppträder kl. 14. För de som inte vet vem Martin Fogel är så är det en av Sveriges bästa klassiska gitarrister. Han är baserad i Tokyo, men kommer varje år hem till Sverige för att ge ett antal konserter, bl a anordnar han Lidköping Music Festival (som tyvärr äger rum precis när Snoddas beräknas komma ut).

Här i Kina är youtube censurerat, annars skulle jag lagt upp videon här. Men lyssna via den här länken: http://youtube.com/martinfogelguitar

Underbart vackert!!!

Lycka

På det här hotellet finns det müsli till frukost, inte världens bästa müsli kanske, men i alla fall MÜSLI. Naturligtvis ingen fil, men mjölken de serverar till är i alla fall kall. Det bästa är att jag ska stanna här i 5 nätter. Underbart!

Njutning

På hotellet som vi checkade in på idag har de ett spa och i priset ingår en fotmassage. Efter ca 4 timmars resande för att ta sig hit följt av lite marknadsgående med Eric och hans släktingar så var mina fötter och ben jättetrötta och värda en belöning. Och så skönt det var, jag går som på moln nu. Ska kanske unna mig en tur dit senare i veckan också. Det kan jag vara värd :-).

Turist i Guangzhou

Idag hade vi en ledig dag i Guangzhou och passade på att turista lite. Det fanns inte så mycket kvar av det "gamla Kina" utan det mesta blev förstört under kulturrevolutionen och sen byggde de upp nya likformiga städer. Men i en av stadens gågator hade de gjort en utgrävning och hittat rester av vägar från 1000-talet och framåt. Sedan åkte vi till en gammal akademi som en rik Guangdong-familj hade grundat. Där hade de museum, en massa fina sniderier i alla möjliga material och en liten fin trädgård. Bilderna nedan kommer från akademin.

Vi avslutade med lite shopping, jag köpte ett USB-minne och en massa god frukt. I morgon åker vi vidare mot Shanghai.

PANIK

En hysterisk folkmassa stormar in. Värre än Gekås. Vi står i kö i tjugo minuter och ser hur kön bara växer bakom oss. M som har lurat med mig (M) har strategin klar. M frågar om jag har med mig tillräckligt med kontanter. Jag börjar må lite illa. Hur ska detta sluta. Alla mammor kommer slita mig i stycken för att jag råkade lägga fingrarna på en body som de bara var tvugna att ha. Det lyser panik i mina ögon.
Lite försiktigt glider jag med folkströmmen in mot leksaker, babysaker, bilbarnstolar, kläder, vagnar och allehanda bröte. M har redan roffat åt sig en cykel, gummistövlar och dyker upp med två stycken bärselar. En till mig och en till Å. "Här en sån behöver du."
Jaha...

Efter att lite vilset rotat i en hög med saker letar jag mig fram till kläderna. Utan att egentligen veta vilka storlekar som gäller håller jag upp ett klädesplagg för 1-åringar. Nähä... En trappa upp skulle jag visst. Tack och lov. Skylten Newborn förklarar att jag borde plocka runt bland dessa grejer. Både M och Å sluter upp och hjälper mig att samla ihop en hög med kläder. Unisex ska det vara.
Jag checkar ut mig hos Ks före detta kollega Maggan. Hon tittar lite konstigt på mig och frågar om det är till mig. Jaaa... "Det har jag inte hört nåt om." Jag lovar att K ska höra av sig och faktiskt visa upp sig på sin gamla avdelning nån gång.
Nöjd med att för första gången handlat babysaker ramlar jag ut ur lokalen med avlagda secondhandbabykläder för ett samlat värde av 194 kronor.

Mata vita tjejen-leken

Idag var vi återigen ute på ett fabriksbesök, den här gången på ett färgeri. På lunchen blev vi tagna till ett flådigt ställe tillsammans med de 5 högsta cheferna på företaget. Det började som vanligt med te och lite tilltugg, sen kom förrätten in, en varm papaya med kokt fisk i. Eftersom fisken var i en enda lång slamsa lyckades jag inte äta den på ett värdigt sätt utan ägnade mig helhjärtat åt papayan. Sen började den riktiga lunchen och rätt efter rätt plockades in. Det som skilde dagens lunch från resten av veckan var att så fort en rätt kom in så sa högste chefen till servitrisen att lägga upp till mig på en tallrik, ivrigt påhejad av de nästföljande i rangordningen, sen skrattade de lite och tittade på mig. Jag började äta, tittade upp, nickade, log och sa att det var gott, fortsatte äta, nästa rätt kom in, proceduren upprepades och jag hade till slut flera berg av mat att äta upp. Av kineserna var det bara en som förstod engelska, så min enda kommunikation med dem var när jag log och sa att maten var god, resten av tiden pratade de kinesiska med varandra. Lika bra det, jag var ändå upptagen av ätandet. Som tur var så var det god mat, men väldigt mycket. Eftersom jag antog att det var oartigt att inte äta allt som de hade lagt upp åt mig så tryckte jag i mig väldigt mycket mat. När jag så äntligen tror att det är färdigt så kommer de in med ett fat med två sorters potatis, som de naturligtvis också vill att jag ska äta av. Tur att jag har väldigt töjbart resår i midjan:-)

I kväll har vi varit ute med två av Erics kompisar i Guangzhou. De var väldigt trevliga, men inte så bra på engelska, så vi pratade mest via Eric. Det konstigaste vi åt i kväll var kanderad potatis, men det var inte så tokigt.

I morgon ska vi ägna oss åt lite turistande i de gamla delarna av staden och sen lite shopping innan vi drar vidare till Shanghai på söndag.

Grillfest

Ikväll ska jag ha grillfest. Eller snarare grill-date. För när katten (frun) är borta dansar hunden på bordet. (ja, jag kan ju inte likställa mig med en råtta)

Ikväll får jag damsällskap... äntligen, som jag längtat. Jag ska grilla spett hade jag tänkt mig. Får fundera ut nån efterrätt oxå. Vet ju inte om smulorna har frossat i sig hela den annars utlovade kakan. Vi får se.

Trevligt ska det bli.