De senaste veckorna har Snoddas kommit in i en regelbunden dygnsrytm. H*n vaknar vid 6 när klockan ringer och sparkar på mig att det är dags att gå upp. Sedan infaller en viloperiod vid frukosten (väluppfostrat) när vi äter vår fil och müsli i lugn och ro. På bussen till jobbet börjar aktiviteten igen, med många små sparkar. Under dagen på jobbet är det ganska mycket aktivitet, små sparkar ofta som för att spara kraft och orka med så många som möjligt. Några kortare viloperioder blir det under dagen och även hemresan brukar vara lugn. Sen börjar kvällspasset med än fler sparkar med en styrka som gradvis trappas upp för att vid den obligatoriska godnattsången vara jättehårda innan de sakta avtar både i styrka och intensitet och vi somnar båda två.
Allt det här lågintensiva sparkandet påminner mig om Rune Larsson, ultralångdistanslöparen, och jag tänker mig att det kanske är tecken på att det blir en bra långdistanslöpare av Snoddas i framtiden. Rune Larsson är för övrigt även känd som skaparen av runekakorna som både jag och M har tagit oss runt både Vätternrundan och Vasaloppet med hjälp av. Nu finns de tydligen även att köpa färdiga via internet.
2 kommentarer:
Kanske vore något för M när det är förlossningsdags. Herrarna får ju tyvärr inte någon mat på BB utan får snällt köpa med sig. =) Mysigt med sparkar förresten! Ha det så fint!
Ganska lagom: Smart idé att ta med Runekakor på förlossningen. Jag får nog göra en omgång på semestern.
Skicka en kommentar